Antika grekland
Med en hyrbil kan du enkelt besöka alla platser utom Aten på en dag.
Epidavros
Epidavros var en gammal stad i provinsen Argolis i den nordöstra delen av Peloponnesos. Läget och den perfekta hamnen gjorde Epidavros till en viktig hamnstad i antiken. Platsen var också mycket känd som en kurort i antiken. Här var Asklepios tempel, som besöktes av de sjuka för råd om behandling och botemedel. Den heligaste platsen för alla tempel i Grekland var i Epidavros. Epidavros är idag mest känd för sin fantastiska gamla teater från 300 -talet f.Kr. En byggnad som gör störst intryck på alla besökare. Det anses vara en av de största och bäst bevarade gamla teatrarna. Det finns plats för 13 500 besökare på läktarna. Det finns 55 bänkrader som klättrar uppför backen. Plattan, platsen där skådespelarna och kören finns, har en radie på 12 meter. Akustiken i den här gigantiska teatern är så bra att om du tappar ett mynt på den runda metallplattan i mitten kan dess ljud höras till den översta raden och det är ett avstånd på 60 meter.
Korinthkanalen
Korinthkanalen är en förbindelse mellan Saroniska havet och Korinthiska viken.
Man började planera denna kanal under antiken. Kejsare Nero kom så långt att han lät staka ut stäckningen och tog de första spadtagen. Ingen kanal kom dock att byggas förrän i vår tid. Den byggdes mellan 1881 och 1893 och kostade totalt 75 miljoner kronor. Den är över 6 km lång, 23 meter bred och 12 meter djup. Höjden från bron ner till vattnet är 60 meter.
Staden Korinth
Under antiken var Korinth en av de mäktigaste och rikaste städerna och var så även under romartiden. Via dess hamnar gick handeln mellan öst och väst och det var en ständig ström av köpmän från orienten och västerlandet som tillförde enorma rikedommar till staden. Den heliga prostitutionen som beskyddades av kärleksgudinnan Afrodite var enormt inkomstbringande.
Sedan slutet av 1800 talet har amerikanska arkeologer gjort omfattande utgrävningar av området där antika Korinth låg. 146 fKr förstördes dock staden av romarna som sedan byggt upp den igen. Det är till största delen den senare vi ser ruinerna av i dag. Från grekisk tid är det Apollontemplet som faller en i ögonen i Gamla Korinth. På en liten kulle i västra delen reser sig sju doriska kolonner vilket är de rester som är kvar av Apollontemplet. Vid utgrävningarna har man funnit rester av en teater och resterna av en vacker stenlagd gata till den berömda fontänen Peirenes.
Enligt sägen var det en slug, vinningslysten och lögnaktig man vid namn Sisyfos som grundat staden. Guden Zeus var djupt förälskad i en nymf som han förde bort och gömde. Nymfens far, flodguden Asopos, sökte efter sin dotter överallt. Sisyfos berättade var Zeus hade gömt nymfen och som tack för upplysningen skänkte flodguden Peirenes fontänen till Korinth.
Napflion
Napflion är en liten och vacker hamnstad som upplevt många öden under dess olika härskare. Under frihetskriget var staden Greklands huvudstad under en kort period. Staden ligger vid foten av ett berg och på bergets topp finns rester av befästningsanläggningar. Fästningen som heter Palamidi, anlades i slutet av 1600 talet av venetianerna. Härifrån har man en otrolig utsikt över havet, bergen på andra sidan bukten och ut över Argolislätten.
Innåt land en bit ligger kvinnoklostret Hagia Mone med en berömd källa där gudinnan Hera badade varje år för att återfå sin jungfrudom. I bukten alldeles utanför hamnen ligger den lilla holmen Burdzi som byggdes 1411. Enligt berättelserna bodde och levde där Nauplions sista bödel. Vill man besöka holmen så går det båtar från hamnen.
Mykene
Av de fynd som kommit i dagen vid utgrävningarna har man kunnat få fram att det redan 3000 år f.Kr blommade en kultur som efterhand utvecklades och nådde sin höjdpunkt mellan 1600 och 1100 f.Kr. Detta är en tidsperiod som efter fyndorten Mykene fått namnet mykenska perioden.
I Perseussagan berättas hur Mykene uppstod. I det närbelägna Argos regerade en kung, Akrisios, som blivit spådd att hans barnbarn en dag skulle döda honom. Av rädsla för att spådomen skulle slå in lät han stänga in sitt enda barnbarn, Danae, i ett koppartorn. Flickan var skön och väckte guden Zeus kärlek. Han tog sig in till henne i form av ett guldregn och så småningom födde hon sonen Perseus. Fadern trodde inte på detta gudomliga faderskap och spärrade in mor och barn i en träkista som han sände till havs. Den drev i land på ön Serifos, där de blev infångade i fiskaren Diktys nät . Diktys bror var för övrigt Polydeukes, kung av ön Serifos. Perseus växte upp till en handlingskraftig yngling och blev en av Athenas gunstlingar. Han kom så småningom till Argos och försonades med morfadern, Akrisios. En dag när de tävlade i idrott råkade Perseus kasta sin diskus så att den träffade morfadern i huvudet. Han dog och spådomen hade slagit in. Perseus blev förtvivlad och flyttade från Argus och byggde borgen i Mykene åt sig.
Bland övriga kungar som härskat i Mykene är det de två som såväl mytologin och litteraturen skrivit om, nämligen Atreus och Agamemnon.
Genom sin brors svekfulla handling kom Atreus att mörda sin egen son. För att hämnas bjöd han hem sin bror och dennes två barn till fest. Han mördade barnen och bjöd sin bror att äta deras kött. På grund av dessa handlingar vilade evig förbannelse över atriaderna, Atreus avkomlingar. Redan hans son , Agamemnon, drabbades av förbannelsen. Vid hemkomsten från Troja mördades han av sin hustru och hennes älskare. Agamemnons son, Orestas, hämnades i sin tur sin fars död genom att mörda modern och hennes älskare. Efter denna handling irrade Orestas många år rolös omkring tills slutligen Pallas Athena gav honom förlåtelse. Det sägs även att när Orestas lämnade Mykene så gick Mykene under i en jordbävning och förbannelsen följde med.
En tysk vid namn Henrich Schliemann började 1876 att gräva ut Mykene.
Om sägnen har någon verklighetsförankring vet man inget om och utgrävningarna har inte gett något svar på detta.
På vänster sida av vägen finns en hög kulle till vilken en 35 meter lång gång leder. Kullen som är en av de kupolgravar man funnit, kallas ibland för Atreus skattkammare och ibland Agamemnons grav. Graven är arkitektoniskt vacker med väl avvägda proportioner. Höjden och golvets diameter är samma, 14 meter. När man byggde så lade man stenarna i varje rad ett stycke inåt så att väggarna smalnar av uppåt och bildar en spets där man lagt ett stort stenblock som tak. Detta är ett primitivt sätt att bygga valv. Invändigt är utskjutande stenkanter avslipade för att få en jämn yta. När man fann graven var den tom och man antar att gravplundrare varit framme och tömt den på allt innehåll.
Resterna av själva kungaborgen ligger på en höjd ca 100 meter från graven. Borgen är omgiven av kraftiga murar som består av enorma sammanfogade stenblock. Till borgen kommer man genom den berömda lejonporten som är byggd av tre kraftiga stenblock. I stenblocken är det två lejonhuvuden uthuggna på var sin sida av en pelare. Genom sin enkla konstruktion och robusta material gör denna port ett intryck av kraft på besökarna och det är nästan med bävan man träder in genom porten. Till höger innanför portarna finns schaktgravarna i vilka man gjorde rika guldfynd vid utgrävningarna och det är därav benämningen ”Det guldrika Mykene” kommer.
Aten
Akropolis byggdes 447-432 före Kristus. Det var under Perikles guldålder. Allt arbete med Akropolis är uträknat i minsta detalj enligt den tidens fen shui. Akropolisklippan är ett stort kalkstensberg som reser sig 156 meter över havet. Klippan har haft en väldigt central roll i den historia som hör till Aten ända från bronsålder. På 600-talet fKr byggdes det stora doriska tempel och statyer till gudinnan Athenas ära och på 400 fKr byggdes Akropolis om. Namnet kommer av de gamla grekiska orden 'högst' (akros) och 'stad' (polis) och betecknar den högt belägna delen av en antik stad. Ett nytt Akropolismuseum öppnade sommaren 2009.
Akropolis är en historisk plats du inte får missa. Du kan gå en arrangerad tur eller vandra själv men under sommaren, om det inte är mulet, gå tidigt eller sent på dagen. Det kan bli mycket varmt här uppe. Du kommer att förundras över denna den största av alla arkeologiska platser. Att ta sig till Akropolis är enkelt eftersom de stora vägarna söder och väster om området (Apostolou Pavlou i Thission och Dionissiou Areopagitou i Makrianni) har förvandlats till gigantiska gågator med kaféer och restauranger och en promenad här är ganska trevligt.
Poros Grekland